Elpriset i Sverige svänger kraftigt – mellan timmar, dagar och elområden. För den som vill planera sin förbrukning, ladda elbilen smart eller bara förstå sin elräkning är en bra elprisprognos guld värd. Men hur görs egentligen en prognos, och varför blir vissa bättre än andra?
Vad styr elpriset?
Spotpriset på den nordiska elbörsen sätts timme för timme utifrån utbud och efterfrågan. De största faktorerna är:
- Väder – vind- och vattenkraft står för en stor del av produktionen. Blåsigt och blött väder pressar priserna; kall och vindstilla vinter driver upp dem.
- Efterfrågan – temperatur, tid på dygnet och säsong styr hur mycket el som används.
- Överföring och kapacitet – flaskhalsar mellan elområden (SE1–SE4) gör att priset kan skilja sig rejält mellan norra och södra Sverige.
- Bränsle- och utsläppspriser – gas och utsläppsrätter påverkar priset på marginalproduktionen, särskilt på kontinenten som vi är sammankopplade med.
Tre signaler, en prognos
Vår modell väger samman tre oberoende perspektiv:
- Väder – historisk väderdata och prognoser fångar produktionsmönster.
- Trend – historiska prismönster fångar dygns- och säsongsrytm.
- Nyheter – realtidsnyheter fångar händelser som rena tidsseriemodeller missar, till exempel oplanerade avbrott eller politiska beslut.
Genom att blanda signalerna i stället för att lita på en enda källa blir prognosen mer robust när verkligheten avviker från det historiska mönstret.
Day-ahead: därför vet vi morgondagens pris
Varje dag runt klockan 13 publiceras morgondagens spotpriser i day-ahead- auktionen. Då är morgondagen inte längre en gissning – det är ett känt pris. Vår tjänst visar dessa kända priser fram till och med imorgon, och en AI-prognos därbortom (upp till 7 respektive 30 dagar framåt).
Hur exakt blir en prognos?
Ingen prognos är perfekt – men en bra prognos ska vara ärlig om sin träffsäkerhet. Vi validerar löpande modellens utfall mot faktiska priser, så att du kan se hur väl prognoserna faktiskt stämmer över tid.